Efter att ha kört Tesla i tio år och de senaste tre åren en Model X Plaid och nyligen gått över till Volvo EX90 med en kort mellanlandning i Kia EV9, så har jag lagt upp lite recensioner i den här och andra grupper. Flera av er har frågat om en direkt jämförelse mellan Model X Plaid och EX90, så det är vad jag ska försöka mig på här. Det är två bilar som har mycket gemensamt, men också en hel del rätt stora skillnader.
Efter tio år med Teslor kändes det minst sagt ovant att köpa en bil av ett annat märke, men det var definitivt dags. Tesla tar alldeles för mycket betalt för Model X och har gjort det länge, och den känns som den är lite daterad och inte når upp till den prisnivån. Nu finns det mer att välja på till markant bättre priser. Senaste tidens händelser kring företaget och Elon påskyndade processen i den riktningen.
Komfort och ljudnivå – dag och natt
Det här är den största skillnaden och bland de största fördelarna med bytet. Model X Plaid må vara markant bättre än tidigare generationer av Model X, men komforten har alltid varit bilens akilleshäl. Fjädringen är hård, stötig och oförlåtande – särskilt över ojämnheter och skarvar i vägen, och när man kör snett över farthinder och ojämnheter. Ljudnivån i kupén är också orimligt hög för en bil för nästan två miljoner.
EX90 är på en helt annan planet. Den sväljer ojämnheter som ingenting, och ljudnivån är så låg att man knappt tror det är sant. Det är som att gå från att sitta i en sportbil till att flyta fram i ett vardagsrum. Jag har till och med jämfört den med en Bentley Bentayga tidigare, och EX90 vinner även den matchen. Det känns nästan magiskt hur man flyter fram i den här bilen, och det är en av de saker jag uppskattar mest med den.
Även om jag trivts med stolarna i Model X, så är de också snäppet bättre i EX90. Mycket sitter i detaljerna, som utdragbart lårstöd, bättre implementerad sätesventilation (den känns för hård och kall i Model X även på lägsta inställningen), och möjlighet till massage i framstolarna på EX90. Tesla får dock en pluspoäng för sätesvärme även i tredje raden.
Köregenskaper – råstyrka möter finess
Här blir det intressant. Model X Plaid är brutal. Den accelererar som inget annat i klassen, och att sätta plattan i mattan är surrealistiskt. Den bara drar och drar, långt upp i hastigheterna. Samtidigt känns den relativt direkt och exakt i styrningen, och man har verkligen känslan att bilen sitter limmad mot vägen.
Men EX90 överraskar. Visst, den är inte i närheten av Plaidens vansinnesacceleration, men 517 hästar är mer än nog för all normal (och onormal) körning. Dessutom har Volvon en förfinad karaktär som jag verkligen uppskattar – torque vectoring bak gör sig påmind i kurvor, och bilen känns smidig och lättkörd trots storleken. Den känns faktiskt mindre än vad den är. I Teslan hade jag lite mer en känsla av att det kändes smidigt och bra fram till det inte gjorde det, och då kom all massan och kraschade partyt direkt.
Gaspedalmappningen i EX90 är nästan i klass med Tesla, vilket är högt beröm. Efter Kia-äventyret där jag aldrig blev kompis med gasresponsen är det skönt att återigen ha en bil där allt känns naturligt och intuitivt. 360-kameran i Volvon gör den dessutom lättare att parkera än Teslan, något som spelar roll med såhär stora bilar. Det är dock lite irriterande att Volvo inte kopierat Teslas funktion att vinkla ner backspeglarna när man lägger i backen. Den funktionen är väldigt, väldigt trevlig om man ska ha 22-tummare med lågprofildäck.
Materialval och premiumkänsla – svensk minimalism vinner
Jag gillar Teslas minimalism och avskalade estetik. EX90 har uppenbarligen inspirerats rejält av det, men de har lyckats ännu bättre. Materialen känns bättre och dyrare. Det är mindre knarr och rörlighet, och jag har inte upplevt ett enda problem med knarr eller skrammel från inredningen, något jag hade alldeles för mycket av i Plaiden (den var värst av alla Teslor jag haft i det hänseendet).
Bilen känns öppen och luftig, och avsaknaden av traditionella reglage ger nästan mer en känsla av ett modern och välstylat vardagsrum än en bilkupé. För mig ger det ett lugn som står i stark kontrast med vad jag hade i EV9:an. Alla detaljer i EX90 känns mjuka, förfinade, dyra – att öppna och stänga dörrar och handha andra reglage.
Infotainment och mjukvara – när kopian nästan slår originalet
Infotainment och mjukvara gör Tesla bättre än någon annan. Deras mjukvara är fortfarande bäst på marknaden, hands down. Den är snabb, intuitiv, och allt bara fungerar. Sättet de lyckas hantera layouten på den liggande 17-tumsskärmen är imponerande.
Men Volvo har gjort sin läxa. Det märks att de sneglat ordentligt på Tesla och kopierat friskt – ingen startknapp, telefonen som primär nyckel, och den stora skärmen som kontrollcenter för allt. Android Automotive fungerar bra (även om jag fortfarande är irriterad på att man inte kan logga in med Google Workspace-konto). Att man får tillgång till Google Play Store och kan ladda ner ytterligare appar utan att Volvo måste göra dem åt mig är ett plus.
Där Tesla fortfarande vinner är i detaljerna – responsiviteten är lite bättre, gränssnittet är bättre, och allt känns lite smidigare och modernare. Lite som iPhone vs Android. Men gapet är mycket mindre än jag förväntat mig och jag har inga problem att klara mig med Volvos system (till skillnad från Kias).
Här ska jag kanske tillägga att det tagit lång tid för Volvo att nå hyfsad stabilitet i mjukvaran. Tidiga köpare av EX90 har fått stå ut med ganska många buggar och problem relaterade till mjukvaran. Själv har jag bara drabbats av några oväsentliga småsaker.
Ljudsystem – bra möter bäst
Tesla har alltid prioriterat bra ljud i bilarna. Model X Plaid har ett riktigt bra ljud som jag njutit av under den tid jag haft bilen. Men Bowers & Wilkins-systemet i EX90? Det är något helt annat. Det är så bra att det faktiskt är en av anledningarna till att jag längtar efter att köra bilen och att EX90 var en så stark kandidat för köp från början. Separationen mellan instrument, ljudbilden, basen – allt är på en helt annan nivå. Man verkligen känner ljudet runt sig i fantastisk kvalitet. Det fungerar extra bra för att bilen är så tyst. Jag har inte kunnat jämföra med andra billjussystem i riktig high end, men många recensenter påtalar att B&W-systemet i EX90 är ett av de bästa man kan köpa överhuvudtaget, och jag är benägen att tro dem.
Självkörning och förarassistans
Tesla har länge slagit på stora trumman om dess autopilot och kommande förmågor inom självkörning. Själv har jag betalat nästan 80k för “total självkörning” tre gånger men aldrig fått någon total självkörning. Volvo erbjuder ett paket som heter Pilot Assist vars förmågor i grund och botten matchar Teslas “enhanced autpilot” minus vissa detaljer som Smart Summon (som aldrig fungerar som det ska ändå). Jag tycker Volvos förarassistans fungerar minst lika bra som Teslas. Den håller filen bra och är snabbare och bättre på automatiska filbyten. Volvon autokör mycket mjukare och finare i bilköer också, där är Teslan så ryckig och hetsig att jag aldrig kunnat använda den fastän det är ett av de bästa lägena att ha assistansen på.
Sen får vi se vad framtiden ger. Tesla säger fortfarande att total självkörning är precis runt dörren. Volvo har inkluderat en dyr och avancerad lidar i bilen, för att möjliggöra självkörning i framtiden. Den som lever får se.
Praktiska aspekter
Bägge bilarna är sexsitsiga och tillräckligt rymliga i kupén (även om Kia EV9 slår dem bägge i den ronden), och har ganska bra bagageutrymme bakom tredje raden. Jag uppskattar att bägge bilarna har en djup brunn under bagageutrymmet, där vi kan ha sånt som vi alltid vill ha med oss men inte nödvändigtvis så lättillgängligt, som laddkablar och shoppingkassar. EX90 har en okay frunk, men Model X har en mycket större. EX90 kan till skillnad från Model X ha takbok, men om vi behöver lasta på det viset skulle vi nog föredra att hänga en bakbox på dragkroken ändå. Och apropå dragkroken – Teslas lösning med en manuellt avtagbar dragkrok innanför en bökig plastlucka är ovärdig en bil i prisklassen. Volvon har, som sig bör, en helt elektriskt in- och utfällbar dragkrok.
Bakdörrarna på Teslan saknar jag också ofta när det ska lastas småbarn i bilstolar. Förutom att vara flashiga är de faktiskt riktigt bra och praktiska (förutom ibland i väldigt låga parkeringshus).
Slutsats – när lagom faktiskt är bäst
Att gå från Model X Plaid till EX90 känns inte som en nedgradering, utan som en uppgradering i livskvalitet till ett lägre pris. Visst, jag saknar ibland den råa kraften när jag vill imponera på någon eller bara känna den där kicken i magen. Men i vardagen? EX90 är en bättre bil på nästan alla sätt som räknas. Den är tystare, bekvämare, känns mer premium, har bättre ljud, och kostar markant mindre. Den har tillräckligt med prestanda och körglädje för att vara relativt rolig för att vara en jätte-SUV, tillräckligt bra mjukvara för att kännas modern, och framför allt – den gör mig glad varje gång jag sätter mig i den, precis som Teslan gjorde (och som Kian inte lyckades göra).
Tesla Model X Plaid är en teknisk bedrift och en upplevelse man inte glömmer. Men Volvo EX90 är en bil jag hellre vill leva med, dag efter dag. Så än så länge är jag väldigt nöjd med bytet. För att kunna konkurrera skulle Tesla antingen behövt sänka priset på Model X riktigt markant, eller ge den sin största uppdatering sen den lanserades, med bättre fjädring, bättre interiör, och mer lyxkänsla.
0 kommentarer